ENERGI
Solavskärmning – en het frågeställning
Att reducera värmeinstrålning blir allt viktigare i takt med att energi- och miljökraven ökar.
Faktum är att många solavskärmningslösningar orsakar en del problem: det påverkar fasadens utseende och det är lätt att bli störd av dukar och persienner som åker upp och ned. Ibland kanske även ett efterlängtat vårljus stängs ute och lokalerna blir för mörka.
Ofta skapas gestaltningen i ett väldigt tidigt projektskede, kanske som resultat av ett tävlingsprojekt eller en konceptskiss. I det här skedet är det sällan som solskydd, för att minska värmeinstrålning, lyfts fram som en del av det arkitektoniska uttrycket, men frågan blir ofta aktuell när energi- och miljömål ska uppfyllas. På Helenius arbetar man sedan en tid tillbaks aktivt för att skapa bättre lösningar kring solavskärmningar.
– Vi möter ofta en verklighet där problemet med solinstrålning skapar konsekvenser, dels för fasadens utformning och dels i projektets utförande, berättar Tobias Bergman, energisamordnare på Helenius.
Energikalkyl i tidiga skeden. Redan i de tidiga skedena finns det en poäng att utföra energi- och klimatsimuleringar. Det blir en stor hjälp för arkitekter och glaskonsulter, och konstruktörer. Simuleringsmodellen finns i Helenius verktygslåda, och den gör det möjligt att studera olika alternativ för solavskärmning och utformning av fasader, planlösningar och solavskärmning. Med simuleringar får man reda på hur allt detta påverkar energianvändning, inomhusklimat och dagsljus.
– Det finns goda möjligheter att utforma fasad- och planlösningar smartare. Genom våra möjligheter till simuleringar går det ofta att hitta alternativ som gör att arkitekten enklare kan nå sin vision.
Kom ihåg hyresgästen. Låg energianvändning är viktigt, men man behöver i alla lägen komma ihåg att det faktiskt finns en hyresgäst och medarbetare som tillbringar en stor del av sin vardag i en lokal.
– En vanlig upplevelse är en känsla av instängdhet när solskydden mörklägger en lokal. Det här går att undvika med en noggrann kravställning för hur effektiva solskydden behöver vara, berättar Tobias Bergman.
I fallet med persienner kan man anpassa utblick och ljusinsläpp genom att ställa in persiennbladens vinklar, de kan också regleras för att kontinuerligt följa solhöjden. Med markiser får man istället jobba med vävens täthet och färg för att maximera utblick.
Verifiera funktionen och optimera. Att verifiera funktionen i ett solskyddsystem är ett viktigt moment. Och det här görs med fördel vid flera tillfällen under driftsäsongen.
”Systemen behöver optimeras under drift och det är även viktigt att i det läget ta in hyresgästens synpunkter på funktionen.”
Det finns många inställningsmöjligheter att arbeta med, till exempel zonindelning, temperaturvillkor och gränsvärden för solinstrålning. Här är det viktigt att göra genomtänkta inställningar eftersom det annars kan få konsekvenser på energianvändning och inomhusklimat. Hyresgästens upplevelse är viktigt och det finns ofta ett pedagogiskt dilemma kring solskyddets funktion.
– När vi pratar solavskärmning är det en klimatskärm som tillhör fastigheten. Det är inte ett bländskydd. För det används invändigt solskydd typ gardiner. Det här behöver vi nog bli bättre på att kommunicera, säger Tobias Bergman.
Tobias Bergman, energisamordnare på Helenius.
”En vanlig upplevelse är en känsla av instängdhet när solskydden mörklägger en lokal. Det här går att undvika med en noggrann kravställning för hur effektiva solskydden behöver vara.”
BBA RÅD KRING SOLAVSKÄRMNING:
- Ta med solavskärmningsfrågan redan i programhandlingsskedet.
- Utnyttja möjligheterna till energisimuleringar.
- Kravställ rätt. Undersök om behovet av solskydd kan minskas genom anpassad fasadutformning, planlösning och rumsfunktion.
- Se till att produktion och förvaltning kan och förstår systemen.
- Optimera under drift.
- Ha en nära dialog med hyresgästen.