Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum i Uppsala

VHC består av två delar: ett forskningsinstitut med sin fakultet och kopplat till detta Sveriges enda universitetsdjursjukhus. Verksamheten har tidigare varit utspridd på flera platser i Uppsala, där ett av de gamla husen dessutom var fuktskadat och tekniskt utdömt. Behovet av nya lokaler var med andra ord stort.

VHC-projektet skapar många fördelar där studenter, forskare och personal på djursjukhuset får möjlighet att samverka på ett helt nytt sätt. Peter Thorén, som är fakultetsdirektör på VH-fakulteten, har haft en viktig roll i projektet som representant för de verksamheter som flyttar in från VH-fakultetens sida. Han är nöjd med resultatet.

– Här får vi en anläggning som är helt up to date. Vi får möjligheter till samverkan genom att till exempel dela tung utrustning och tekniska plattformar. Målsättningen är att skapa ett campuskvarter som gör det lättare för människor att mötas över gränserna.

Lång planeringshorisont med tidig kravställan

I den akademiska världen tas inga förhastade beslut. VHC-projektet vilar på en stabil grund med antal utredningar i botten, den första gjordes år 2000. Peter Thorén kom in i projektet i september 2009 och då fanns systemhandlingarna framme.

– Vi har ställt upp kraven i olika temagrupper som till exempel stallar, labb och speciallokaler. Vår uppgift har varit att beakta verksamhetens intressen och fungera som länk mellan byggprojektet och verksamheten.

Ledning och styrning A och O

VHC är ett stort projekt med en komplex verksamhet med många inblandade aktörer där tuffa kravställningar är en del av vardagen. Styrning och projektledning har därför varit viktiga funktioner. SLU har runt 20 personer inhyrda i olika roller, som till exempel projektledning, inköp, besiktningar, strålskydd och validering. Projektgruppen kom 2012 in som projektledare för projektet Hyresgästens utrustning, vilket omfattar inköp och installation av allt från operationsbord till autoklaver.

En av projektets nyckelspelare är projektchefen Johan Lindersson, som kommer från SLUs avdelning för infrastruktur. Han menar att just projektledaren är den nyckelperson som avgör om och hur projektet fungerar.

– Teknikfrågorna kan ibland sätta oss på prov, men den största utmaningen handlar nog om att få människor att dra åt samma håll. Lyckas vi där så finns det inte en teknikfråga som inte går att lösa.

SLU har varit noggranna i urvalet när projektet bemannats, och alla projektledare sitter i det gemensamma projektkontoret strax invid VHC, där även byggherren Akademiska hus projekt- och byggledning sitter, vilket gjort samarbetet effektivt och smidigt.

– Det märks att Helenius har bakgrund från arbete inom läkemedelssektorn. De kan validering och uppföljning och har ett långt gånget kvalitetstänk, säger Johan Lindersson.

Text: Jörgen Däckfors, Brandline. Foto:Stefan Sigemo