En del av stadens hjärta

Trots fem års byggstök råder framtidstro hos medarbetarna på sjukhuset och byggherren Locum. Men mest belåtna är nog Södertäljeborna själva. Dagens tongångar är fjärran från den upprörda stämning som rådde för 17 år sedan, då ett tjänstemannaförslag förordade en nedläggning av sjukhuset.

Förslaget stoppades i sista stund – och tur var väl det. För som dåvarande sjukhusdirektören Curt Brandt uttryckte det: ”Då tar det hus i helvete här i Södertälje”. Utvecklingen tog en annan vändning och Nya Södertälje sjukhus är nu ett av landets modernaste sjukhus.

Södertälje sjukhus var först ut i raden av de strategiska investeringar som Region Stockholm gör i satsningen ”Framtidens hälso- och sjukvård”. I Södertäljes fall handlar det om miljardinvesteringar i en ny vård- och akutbyggnad på 22 000 m² och 14 500 m² ombyggnationer för bland annat slutenvård, dagkirurgi och administration.

Personligt i mindre skala

Sjukhuset är en betydelsefull institution för Södertälje och det råder inga tvivel om att det har en speciell plats i Södertäljebornas hjärtan. Det berättar Jonas Olsson, som är projektchef på Locum.

– Storleksmässigt ligger Södertälje sjukhus i en annan division än giganter som till exempel Karolinska Huddinge, men det finns fördelar med det mindre formatet. Här blir avstånden mellan människor kortare och man lär känna varandra på ett annat plan. I mindre skala blir allt lite enklare och mer personligt.

Lönsamt geoenergilager

Sjukhusets energilösning är intressant. Och det är under jord det händer. Ett geoenergilager med mer än 20 km energibrunnar ger ett stort bidrag till sjukhusets energibehov. Framför allt är det kyla som är bristvara – till skillnad från värme, som det snarare finns ett överskott av. Geoenergilagret består av 65 borrhål som är 300 meter djupa.

Investeringen i geoenergilagret är lönsam. Kalkylerna visar att den betalar sig på 5–8 år och därefter ger en betydande besparing. Dessutom minskas miljöbelastningen redan från dag ett.

Bakom beslutet att producera egen kyla ligger även kravet på inkommande temperatur. Högst 6 °C vill sjukhuset ha, men den lokala leverantören Telge Energi kunde inte leverera önskad temperatur.

Tidigare fanns en policy i Region Stockholm att inte ha komfortkyla. Nu har regelverket lättats upp.

– Det känns bra att vi fick möjlighet att installera komfortkyla i den nya vård- och akutbyggnaden, konstaterar Johan Rannemo, som är projektledare på Locum. För opererande personal som jobbar i täta kläder är det fråga om arbetsmiljö.

”Det handlar även om att ha ett kontrollerat inomhusklimat för att undvika fukt med risk för biologisk påväxt som följd.”

Rekordsommaren 2018 utgjorde elddopet och kylanläggningen klarade högtrycket med glans. För att ytterligare reducera solvärmelaster finns även ett system som styr solavskärmningen.

Hedrande andraplats

Miljöambitionerna är högt ställda. Den nya vård- och akutbyggnaden är under pågående certifiering enligt Miljöbyggnad Guld. Att Locum gjort rätt i sitt arbete visar den hedrande andraplats som byggnaden fick i utmärkelsen Årets Miljöbyggnad 2017. Övriga hus byggs mot kravnivåerna i Miljöbyggnad Silver, men i dagsläget är en certifiering inte aktuell.

Anno 1907

Södertälje sjukhus har sedan invigningen 1907 byggts ut i etapper och består av byggnader från olika tidsepoker.

– Det är ju rätt knepigt installationsmässigt med äldre standarders bjälklagshöjder. Därför valde vi att lägga mediaförsörjande system i den nybyggda delen, där vi kan vara lite mer frikostiga med utrymmet. I den nya byggnaden är takhöjden ca 4,1 meter och 4,5 meter i källaren, berättar Johan Rannemo.

Totalrenoverad vårdbyggnad

I oktober 2019 avslutades den andra etappen i projektet. Fem nya vårdavdelningar flyttade då in i en totalrenoverad vårdbyggnad som egentligen består av fyra sammanbyggda/tillbyggda husdelar i olika tidsåldrar där större delen av huset byggdes 1960 och senaste tillbyggnaden var klar 2019.

– Vi har hittat en bra användning för de gamla husen utan att kompromissa allt för mycket. Flerbäddssalar har omvandlats till 120 enkelrum, där vart och ett är utrustat med ett eget hygienrum. Vi hade möjlighet att använda betongstommen och lyckades få till de nya funktionerna relativt yteffektivt, konstaterar Jonas Olsson.

Fördelarna med enkelrum är inte enbart kopplade till ökad patientkomfort. Det handlar även om patientsäkerhet med reducerad risk för smittspridning, och även minskad sårbarhet om ett rum behöver stängas eller saneras. Då förlorar man endast en vårdplats, i stället för fyra som är fallet med flerbäddssalar.

Eloge till verksamheten

Att utforma ett sjukhusprojekt är ett lagarbete i megaformat. Aktörerna är många och tiden från genomförande till beslut är lång. Till det ska dessutom läggas byggverksamhet – många gånger vägg i vägg med pågående verksamhet. Flyttkoordineringen är omfattande. Vårdverksamheten ska evakueras från befintliga lokaler, ta plats i provisorier och sedan flytta in i de nya lokalerna. I den här logistikmanövern ska patienter flyttas, förråd rensas och utrustning ses över.

– Här vill jag ge en eloge till verksamheten som har varit fantastiskt tillmötesgående. Vi har verkligen haft sjukhuset med oss under hela resan, säger Jonas Olsson.

I den inledande planeringen med funktionsprogrammen medverkade bland annat Locums vårdutvecklare. De har bakgrund som erfarna sjuksköterskor och kan vårdprocesserna utan och innan. Medverkar gör även verksamheten genom det så kallade programkontoret.

– Just vårdutvecklarna är viktiga, eftersom de med sin bakgrund kan vara mer ifrågasättande mot verksamheten än vad vi med byggbakgrund kan vara, berättar Jonas Olsson.

Det finns alltid en risk med långa projekt. Människor hinner gå i pension eller byta jobb. Projektet har haft turen på sin sida och verksamhetens projektorganisation har varit intakt under hela projektet,

En annan risk är att kraven ändras över tid. Ett exempel är verksamheten vid dagkirurgin. När de var med och tog fram funktionskraven i ett tidigt skede inför ombyggnationen av hus 01 satt de i ganska ålderdomliga lokaler. Dagkirurgin flyttade senare till tillfälliga lokaler som var mycket modernare, fick inspiration och förändrade sitt arbetssätt.

– Det förändrade arbetssättet innebar att kravbilden ändrades i ett sent skede, men vi hade möjlighet att möta den nya kraven, berättar Jonas Olsson.

Och så den obligatoriska BIM-frågan

– Ja du, vad ska man säga här. Vi löper inte linan fullt ut i alla delar av projektet. Just för ombyggnationsprojekten skulle det vara ett hästjobb att ta in befintligt bestånd. Några kanske tycker att vi är konservativa, men det finns en gräns för vad som är effektivt, konstaterar Jonas Olsson.

Sedan länge finns alla ritningar i digitalt format, men fortfarande finns och används pappersritningar i produktionen.

– Vi tar steg framåt mot ett digitalt arbetssätt, konstaterar Johan Rannemo.

En pusselbit kvar

Den sista pusselbiten återstår för att bilda det kompletta sjukhuset. Det handlar om hus 01 som ska ge plats för administration och dagkirurgi. Systemhandlingarna är klara och arbetet med bygghandlingar pågår, men genomförandebeslut är ännu inte fattat. Tidigast 2022 kan detta stå klart.

2017 invigdes den helt nybyggda vård- och akutbyggnaden som innehåller operationsavdelning, akutmottagning, intensivvård och förlossning. Med sina 22 000 m² är detta den största delen i omvandlingen av Södertälje sjukhus.

Text: Jörgen Däckfors, Brandline. Illustration: Martina Melin, Brandline. Foto: Södertälje sjukhus.