Södra Klara har sedan 60-talet varit platsen för Sveriges regeringskvarter. Här har Statens fastighetsverks största ombyggnadsprojekt någonsin precis avslutats – ombyggnaden av kvarteret Björnen.

2019-12-13

Kvarteret Björnen. Perfekt klimat för beslut.

Den svenska maktens säte är centrala Stockholm och de elva kvarter som för­valtas av Statens fastighetsverk. Här finns Regeringskansliet och departement, men även butikslokaler och restauranger. De senaste åren har flera av byggnaderna genomgått stora renoveringar. Senast i raden märks ombyggnaden av kvarteret Björnen – ett av Statens fastighetsverks största projekt genom tiderna med en budget på 2 mdr kronor.

Stor omvandling

Projektet inleddes hösten 2014 och har omfattat både om- och tillbyggnadsarbeten. Nya våningsplan har byggts på och drygt 50 procent av det befintliga kontorskomplexet från 80-talet har rivits. Samtidigt har grunden förstärkts och stommen kompletterats. Den nya byggnaden är större, men tar mindre plats på tomten. Lokalytorna har effektiviserats och rymmer nu 900 medarbetare jämfört med 450 före ombyggnaden.

Palatset du inte visste fanns

Kvarteret Björnen ligger i södra Klara med gräns mot Drottning­gatan. Mitt i kvarteret ligger Adelcrantzska palatset från 1750-talet – ett stadspalats med en av landets finaste rokokoinredningar. Inklämt mellan kontorskomplexen var palatset tidigare satt på undantag. Det har funnits utan att märkas. I samband med ombyggnationerna revs en gårdsflygel. Palatset blev synligt från gatan och har nu åter huvudrollen i kvarteret.

Fokus på energi

Energi- och hållbarhetsfrågorna har legat högt upp bland projektets prioriteringar. Mikael Yllman, som är energiansvarig på Statens fastighetsverk, pekar på några konkreta exempel med lite nyare tekniker.

– För att minska trycket på stadens dagvattensystem och gynna biologisk mångfald har yttertaket belagts med 1 700 m2 sedum och mossa. Här kommer vi även senare installera en större solcellsanläggning. Tappvarmvatten värms av överskottsvärme från solfångare placerade på ett intilliggande hus (Loen) och hissarna är regenerativa.

Uppdaterat till dagens krav

Det gamla huset ritades med 70-talets energikris i färskt minne. Små fönster är förvisso energieffektivt, men modernt är det inte. I det ombyggda huset är det tråkiga och mörka borta.

Nu har vi skapat ett mer öppet kontorshus som möter dagens krav på energieffektivitet, inomhusklimat och arbetsmiljö. Moderniseringarna tillsammans med effektiva energiåtgärder har inneburit att vi lyckats minska energi­användningen med hela 40 procent, konstaterar Mikael Yllman.

Efter ombyggnaden beräknas energianvändningen minska till 48 kWh/m2 år, att jämföras med tidigare 80 kWh/m2 år. En stor del av minskningen kan tillskrivas ny installationsteknik. Projektet har till exempel satsat på energieffektiva fläktaggregat och en geoenergilösning som både kan förvärma och kyla tilluften utan behov av värmepumpar. Geoenergilösningen utgörs av 25 stycken 250 meter djupa borrhål placerade i husets garage.

– Den här lösningen är kanske inte så high-tech, men den bygger på robust teknik som vi vet fungerar långsiktigt. Och det är viktigt för oss. Sedan är vi inte helt främmande för att även prova nya tekniker. I Björnen når vi en energianvändning som är mycket bättre än BBRs krav för nybyggen, berättar Mikael Yllman. Björnen har nu certifierats för klass SILVER enligt Miljöbyggnad 2.2.

Allt mer installationstätt

Kombinationen låga takhöjder, befintliga byggnadsdelar och moderna installationstäta kontor är ingen enkel ekvation att lösa. Många av Björnens installationer har skräddarsytts. Och för att undvika problem gjordes inledningsvis en provkorridor där montage av el, vvs och sprinkler prövades praktiskt.

– Tuffa energimål i kombination med gamla hus sätter oss på prov. Det fanns till exempel en oro för att det ­skulle bli trångt om utrymme i undercentralen, men här har vvs-projektörerna löst det på ett riktigt bra sätt.

Allas kulturarv

En av Statens fastighetsverks uppgifter är att förvalta och bevara hus som bär på vår gemensamma historia för kommande generationer. Därför faller det sig naturligt att just det statliga byggnadsminnet Adelcrantzska palatset har ägnats extra omsorg.

– Vi har lyckats återskapa en stor del av det ursprungliga palatset. Mycket av tekniken har vi lyckats dölja i byggnadens originaldetaljer. Till exempel har delar av ventilationen placerats i kakelugnarnas rökgaskanaler. Det har krävt stor flexibilitet hos våra konsulter, men jag upplever att de verkligen förstått hur viktigt kulturarvet är, säger Mikael Yllman nöjt.

Första BIM-projektet

Projektet har arbetat fullt ut i en gemensam BIM-modell. För Statens fastighetsverk är Björnen det första storskaliga BIM-projektet och startskottet mot ett mer digitalt arbetssätt.

– Med Björnen har vi tagit ett stort kliv framåt och lärt oss massor. BIM-modellen gör att vi minskar risken för kollisioner och enklare kan visualisera projekt för hyresgästerna med VR-modeller. Men det finns fler fördelar än så i den typ av fastighetsbestånd vi förvaltar. Gamla ritningar är inte alltid tillförlitliga. I en framtid, när allt är modellerat, kommer vi kunna arbeta mer exakt och slippa tidsödande kontrollmätningar.

Med uppdrag att förvalta

Byggprojektet är klart, men bakom kulisserna fortsätter arbetet ytterligare något år med injusteringar av energi- och tekniklösningar.

– Förvaltningsfasen är ett avgörande skede och drivs av vår egen organisation. Vi har både tid och råd att tänka långsiktigt, konstaterar Mikael Yllman.

Hyresgästerna har funnits på plats i den nya lokalerna i drygt ett år och betyget är mycket högt. För den som upplevt de gamla lokalerna, är skillnaden slående. Här är ljust och trivsamt, men framför allt ett bättre inomhusklimat – och som bonus med en väsentligt lägre energianvändning. Ett klimatsmart kvarter skapt för bättre beslut med, andra ord.

Text: Jörgen Däckfors, Brandline / Foto: Anders Fredriksén