Ivo Martinac vid institutionen för Byggvetenskap är professor i installationsteknik och ansvarig för den verksamheten på KTH sedan 2011. Han vill se samhället bredda sitt intresse för installations- och energisystemens möjligheter.

”Det är dags för Sverige att ta täten igen”

Över Ivo Martinacs skrivbord på KTH i Stockholm hänger en stor världskarta. Den är full av nålar som indikerar alla de platser han varit på. Men även om det är många nålar på kartan finns det nya målsättningar och ambitioner. Drömresmålet är Bhutan.

– Istället för BNP mäter de Gross National Happiness, bruttonationalglädje. På sätt och vis kan man säga att den bhutanska nationella strävan efter bruttonationalglädje och syftet med installations- och energisystem i byggnader har en hel del gemensamt. Det handlar om att sätta människan i centrum. Bhutan har gjort det till statsskick.

Han konstaterar att målsättningen för installationer och energisystem i byggnader är att leverera brukaranpassade inneklimattjänster på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt – med just människan i centrum.

– Om vi skulle lyckas anamma det som en central målsättning inom byggsektorn har vi kommit en bra bit på väg.

Värdera brukarens upplevelse

Ivo Martinac vill se samhället bredda sitt intresse för installations- och energisystemens möjligheter.

– Nu riktas fokus mot minskad energianvändning för brukare, fastighetsägare och förvaltare. Men det är fel att lägga fokus på en sak och ett problem att vårt samhälle och våra beslutsfattare ofta bara har en puck i spel samtidigt. Det handlar lika mycket om inomhusklimat och om brukarens upplevelse.

Han menar att vi behöver ett värdesystem för inomhusmiljö med en tydlig ekonomi i. Ett bra inomhusklimat bör ha ett högt marknadsvärde. Då balanseras inomhusklimat bättre mot energifokuset vid exempelvis renoveringar och ombyggnationer.

– Certifieringar är ett sådant sätt att ge brukarens krav ett marknadsvärde och att etablera en dialog mellan brukare och fastighetsägare.

Tidigt samarbete rätt väg

Att alla aspekter av byggprocessen är viktiga idag uppmärksammas av många av branschens aktörer. Ivo Martinac ser gott om exempel där disciplinerna sätter sig med gemensamma målsättningar och itererar i tidigare skeden. Samtidigt vill han ha mer av den här typen av ”multi-stakeholder meetings”.

– Om jag ritar så här, vad händer då med ventilationen? Många aktörer har insikten om att en optimal byggnad inte skapas i en linjär process och att det finns pengar att tjäna på sikt genom en iterativ process. Att inte fler redan arbetar så här beror dels på fokuset på energibesparingar, dels på att iterativa processer är kostsamma och kräver tid på kort sikt. Men som vanligt får man i slutänden det man betalar för.

Krävs tydligare direktiv

Den ensidiga samhällsdebatten är inget nytt. Under 70-talets energi­kris handlade det också om att spara energi. De täta hus som byggdes under den perioden skapade sjuka hus, och Skandinavien blev som ett logiskt nästa steg ledande inom inomhusklimat. Nu är vi alltså tillbaka på att spara energi.

Senast den 31 december 2020 ska EUs medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-nollenergi­byggnader (nZEB) och 31 december 2018 gäller det för offentlig nybyggnation. Eftersom de nationella förutsättningarna varierar stort har länderna fått mandat att själva definiera vad man anser vara ”nära noll”.

Ivo Martinac sitter som svensk representant i REHVAs (Federation of European Heating, Ventilation and Air Conditioning Associations) teknik- och forskningskommitté, som nyligen tagit fram ett förslag till definition av vad en nära-nollenergibyggnad kan anses vara. Även om det finns förslag för den svenska marknaden (FEBY) på hur man skulle kunna definiera nära-nollenergibyggnader saknas fortfarande en formell svensk tolkning av begreppet.

– Här behöver branschen tydliga direktiv att arbeta efter, i synnerhet som målsättningen får konsekvenser på kompetensnivån inom företagen. Även om Sverige står sig väldigt väl vid en europeisk jämförelse behöver vi lyfta kunskapsnivåerna i branschen för att nå målet. Man ska ha stor respekt för att det arbetet tar tid.

En branschfråga som kopplar an till både inomhusmiljö, energi och ekonomi är svårigheten att hantera den dagliga driften i det komplexa system som en fastighet utgör. Ivo Martinac konstaterar att det borde vara intressant för exempelvis fastighetsägare att upprätthålla ett slags byggnadslogg, där alla förändringar i systemet journalförs under byggnadens hela livstid. Det skulle underrätta för ägare och andra aktörer att alltid vara uppdaterade om byggnadens system och funktioner.

– När du köper en bil får du en bruksanvisning. När du köper en tv får du en hel bok. När du köper en fastighet för miljarder får du ingenting alls. Det borde finnas krav på en systemmanual och en real- och livstidslogg för fastigheten. Med tanke på hur kostsamt det är på sikt att inte ha kontroll över systemet och alla installationer är min gissning att marknaden kommer att börja arbeta så här framöver.

Önskar nationellt labb

Ivo Martinac är optimist. Han tycker att Sverige är på rätt väg inom många områden, men ser samtidigt att utvecklingen kommer ta tid. Och att vi kommer att gå vilse några gånger på vägen.

– Det finns ingen anledning till att vi inte ska vara bäst i världen. Traditionellt sett har vi lett det här med inomhusklimat och energidiskussion. Ur ett akademiskt perspektiv kan jag konstatera att vi har förutsättningarna, men i dagsläget inte de laborativa resurserna.

Universiteten måste vara på toppnivå för att respekteras i forskningssammanhang, men ett ensamt svenskt universitet klarar inte det idag. Därför har Ivo Martinac tillsammans med ett antal kollegor initierat diskussioner kring möjligheten att etablera ett nationellt labb för installations- och inneklimatsystem.

Vi skulle till exempel vilja titta på framtidens ventilationssystem i fullskala, på nollenergibyggnaders styr och drift i långtids- och helhetsperspektiv. Kunna ändra, mäta och justera. Den typen av oberoende fullskaleforskning saknas idag, och behövs för att vi ska ta den ledande position vi vill ha i världen. Vi är många som vill det här. Det är dags för oss att ta täten igen.