Det finns en inbyggd konflikt mellan en byggnads tidiga säljande gestaltning och de ambitiösa energikraven för miljöcertifieringar. Arkitektens tävlingsbidrag har ofta närmare 100 procent glasfasad. I verkligheten kan maximalt 40–50 procent av fasadytan vara glas...

Hur stor andel av fasadytan kan vara glas för att uppfylla Miljöbyggnad, BREEAM och LEED? Maximalt 40-50 procent, är svaret. Men ofta ligger arkitektens tävlingsbidrag
närmare 100 procent glasfasad… Hur ska de två världarna mötas?

Det finns en inbyggd konflikt mellan en byggnads tidiga säljande gestaltning och de ambitiösa energikraven för miljöcertifieringar. Arkitektens tävlingsbidrag har ofta närmare 100 procent glasfasad. I verkligheten kan maximalt 40–50 procent av fasadytan vara glas för att uppfylla kraven för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad, BREEAM och LEED.

Skillnaden i gestaltning är påtaglig och resultatet blir helt enkelt att kunden inte får vad den beställt. Liknande förhållanden gäller för glastak, som även de ofta behöver minskas med hänsyn till klimat och energi.

Energikraven som styr klimatskalet
Under de senaste 10 åren har byggbranschen styrt mot energieffektiva byggnader och fokus på hållbarhet. Utvecklingen drivs på av hårdare energikrav från Boverket och av miljöcertifieringar. Nära nollenergi-kravet som kommer 2020 innebär en skärpning av kraven.

glas_kvadratTrots det är det påfallande ofta som man inte har tagit hänsyn till detta i den tidiga designen av byggnaden – särskilt med tanke på glas. Det här är anmärkningsvärt med tanke på att det normalt sett är klimatskalet som har den största påverkan på byggnadens värme- och kylbehov. VVS-systemen ska självklart också optimeras för en låg energiförbrukning, men klimatskalet orsakar energibehov som behöver tillgodoses – oavsett hur effektiva VVS-systemen är.

Det är värt att notera att enligt det tidigare kravet från Svensk Byggnorm (SBN80) får fönsterytan vara max 15 procent av golvytan i yttre zoner och 3 procent i inre zoner. Det motsvarar 25 procent av fasadytan för ett vanligt kontorshus med 2-korridorsystem (16
m bredd och 3,3 m bjälklagshöjd).

Visserligen har U-värden för fönster förbättrats sedan 1980-talet, men till stor del har denna förbättring ätits upp av den rådande trenden med ökade fönsterytor.

Användbara riktvärden
Vår erfarenhet från energisamordning och projektering av energi och VVS i projekt med ambitiösa energikrav och miljöcertifiering visar att vi hamnar runt maximalt 40–50 procent glasandel i fasaden. Det är ingen absolut sanning för alla byggnader, men däremot ett bra riktvärde för en typisk lokalbyggnad.

Ta hänsyn till att det finns en viss variation, eftersom det behövs större glasandel i djupa byggnader för dagsljusets skull. Det är förstås inte så enkelt att bara glasandelen spelar in. Byggnadens form påverkar: våningshöjd, väderstreck, smala/djupa våningsplan, växlande form som skapar överhäng etc. En minskad glasandel kan vara nödvändigt för att uppfylla energikrav i byggnader med en ogynnsam form (mycket klimatskal per golvyta).
Här kan nyckeltalet glasyta i relation till golvyta i likhet med SBN80 vara mer relevant.

Den nödvändiga kompromissen – önskvärd redan från start
En minskad glasandel gör att byggnaden inte längre stämmer överens med den tidiga visionen. Stora glas innebär också ett större behov av solavskärmning, vilket riskerar att byggnaden ser ut som ett ”tyghus” med markiser som ofta måste vara stängda. Alternativet är att energi-, klimat-, miljöcertifieringen får stryka på foten.

Under projekteringen behövs kompromisser där gestaltning möter energi- och klimatkrav. Vi har generellt ett gott samarbete med arkitekter och märker en ökad förståelse och medvetenhet, men vi tror att utgångspunkten måste ändras. Arbetsprocessen skulle förenklas om man redan från början samordnar hållbarhet och gestaltning.

Väg in hyresgästernas önskemål
Hyresgästernas önskemål kring hållbarhet behöver också tas tillvara. Ökande intresse för hållbarhet visar sig till exempel i form av krav på gröna hyresavtal och miljöcertifierade byggnader. Kanske har de också en önskan om att gestaltningen på byggnaderna ska utstråla hållbarhet istället för transparens?