Eva Ljung, projektchef på Sollentuna kommun, tillsammans med Carl Arnstad, platschef hos entreprenören Erlandssons Bygg.
– För mig som projektchef innebär samverkansformen att jag finns med i processen på ett helt annat sätt än tidigare. Det är både roligare och mer utvecklande, konstaterar Eva Ljung.

2018-12-19

Samverkan bakom rekordsnabb byggstart

Det börjar med fem års planering, beslut och utformningar – allt i ett beskedligt tempo. Sedan två års utförande, då det går desto snabbare. I det här skedet får inget gå fel och förmågan till samarbete är helt avgörande.

Sollentuna kommun växer rekordsnabbt. Drygt 2,5 miljarder kronor investeras i nya och renoverade förskolor och skolor de kommande tio åren. Gärdesskolan är ett av projekten i satsningen. Här rivs den gamla skolan för att ge plats åt en ny modern skolbyggnad på 8 000 m2 med plats för 730 elever från förskoleklass till år nio. I skolan finns även förskoleverksamhet med 100 barn. Den nya skolan ska stå klar att möta eleverna till höstterminen 2020.

Den nya Gärdesskolan är upphandlad som ett samverkansprojekt i två faser: projektering och produktion.

– Projekteringen inleddes i början på året och var klar i juni. Den korta tiden var en av våra tidiga utmaningar. Samtidigt fanns ett himla ”go” och engagemang i gruppen där alla kämpade för projektets bästa. Mot slutet var vi rätt slitna men väldigt nöjda, säger Eva Ljung, som är projektchef på Sollentuna kommun.

En annan utmaning i projekteringsskedet handlade om att få ner kostnaderna jämfört med kalkylerna i programhandlingen utan att sänka kvalitetskraven. Något som underlättades av samverkansformen och att entreprenören fanns med redan från start.

– Vi gjorde justeringar och hittade mer kostnadseffektiva lösningar när det till exempel gällde val av stomme, fönster och interiör. Här var det en fördel att ha entreprenör och konsulter vid samma bord för att direkt kunna diskutera utförandefrågor, berättar Eva Ljung.

Möjlighet att avbryta
Upphandlingen utformades så att kommunen hade möjlighet att bryta efter projekteringen och då behålla nedlagt arbete – ett val som entreprenören inte hade. Samarbetet löpte på bra och entreprenören fick förtroende att gå vidare med produktionen.

Den 31 augusti 2017 togs beslutet om att bygga den nya Gärdesskolan. Precis ett år senare togs det symboliska första spadtaget och bygget sparkade igång.

Bra stämning i projektet
Samverkansformen har bidragit till den goda stämningen och framgångarna i projektet. Det intygar Maria Tideström, avdelningschef Projekt på Sollentuna kommun.

– Det här är första gången vi använder samverkansmodellen i ett större sammanhang och erfarenheterna hittills är mycket goda. Att bryta den tidigare traditionen av ”vi och dom” gör definitivt skillnad för stämning och resultat. Alla jobbar med istället för mot och i samma riktning.

Eva Ljung håller med om att samverkansformen innebär att kommunen kan ta en annan plats i projekten, samtidigt som arbetet blir mer utvecklande på ett personligt plan.

– För mig som projektchef innebär samverkansformen att jag finns med i processen på ett helt annat sätt än tidigare. Det är både roligare och mer utvecklande.

Partnering presterar
Samverkansinriktade byggprojekt (partnering) som upp­handlingsform har sitt ursprung i USA hos och offentliga beställare inom försvarssektorn. Formen spreds via Storbritannien till övriga Europa.

En av Konkurrensverkets forskningsrapporter refererar till internationella studier som visar att partnering ofta presterar bättre än traditionella entreprenadformer, men att det ställs stora krav på beställarorganisationen. Ökad närvaro i projektet, god kunskap i tekniska och ekonomiska frågor är nödvändigt för att kunna styra arbetet och få inflytande i samverkansarbetet.

– Samverkansformen kräver mer av vår egen organisation och det krävs ett mod som vi kanske inte hade tidigare. Samtidigt är det tydligt blir vi som beställare mer involverade och att det blir ett mer fokuserat projekt, berättar Maria Tideström.

På kommunen har mycket arbete lagts ned på att anpassa upphandlingsdokument och AF-delar. Men även om juridiken är vattentät är det till syvende och sist den enskilda människans inställning och förmåga till samarbete som avgör hur projektet lyckas. Projektets bästa är målbilden och samverkan måste ske på alla nivåer, något som är en utmaning när det kommer till underentreprenörer.

– Kommunikationen är viktig och arbetsledningen på plats har en nyckelroll. Framför allt nu när vi har många olika nationaliteter på våra arbetsplatser, menar Eva Ljung.

Affärsmässighet trots allt
Trots att samverkansformen vid en första anblick kan verka både trivsam och mysig handlar det inte om att sitta och fika tillsamman. Det är affärsmässighet som råder i högsta grad. Öppna böcker är en självklarhet och en del av ett mer transparent synsätt där kommunen har total inblick i kostnaderna. Projektet styr mot en preliminär riktkostnad där entreprenadarvodet är en del. Pengar ska tjänas på incitament istället för ÄTA-tvister.

– Jag tror att alla gillar att äntligen slippa tvister och bråk. Som entreprenör har du allt att vinna på att göra ett bra jobb genom samverkan. Det är ett sätt att utvecklas. Mer modernt helt enkelt, säger Eva Ljung.