I Ångströms nya kubformade huvudbyggnad får ytterligare 1 200 studenter och 400 anställda plats. Utformningen står i klar kontrast mot den parkeringsplats som idag utgör husets förgrund.

2018-12-19

Utveckling som kommer märkas

Anonymt till sitt yttre, men samtidigt platsen för världsledande forskning med en verksamhet i ständig utveckling. Ångströmlaboratoriet byggs ut med ytterligare en flygel och en mer iögonenfallande huvudbyggnad för att ge forskningen nya möjligheter.

Superabsorbenten Upsalite, artificiella enzymer som omvandlar solenergi till vätgas, sensorer till kometjägaren Rosetta och datamodeller för att förstå universum. Det är bara några smakprov på resultat av forskarnas arbete vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Ständig utveckling
För att ligga i fas med forskning och undervisning, utvecklas Ångströmlaboratoriet kontinuerligt. Den första delen stod klar 1997. Därefter har tillbyggnader skett i etapper och hela laboratoriet omfattar nu åtta huskroppar. Två nya hus är under uppförande: en huvud- och en flygelbyggnad.

Det här är den största gemensamma satsning som Akademiska Hus och Uppsala universitet gjort. 1,2 miljarder kronor investeras i tillbyggnaderna och 30 000 m2 yta tillförs de 72 000 m2 som laboratoriet består av idag.

I den nya kubformade huvudbyggnaden får ytterligare 1 200 studenter och 400 anställda plats. Här finns även publika ytor som reception, studentservice, bibliotek och café. I huset skapas många mötesmöjligheter – från aulan som rymmer 300 personer till grupprum för fem personer, och allt däremellan.

Huvudbyggnaden består av två delar. Den nedre delen i två plan innehåller de gemensamma miljöerna. Institutionsytor skapas ovan i en egen byggnadsvolym i fem plan omgiven av en ljusgård.

– Huvudbyggnaden ger oss en riktig framsida med en profil som tydligare annonserar Ångström. Utformningen står i klar kontrast mot den parkeringsplats som idag utgör husets förgrund.

Nu ska fokus riktas på människan och en mer levande campusmiljö formas, berättar Fredrik Kronqvist, projektchef på Akademiska Hus.

Stor variation
Runt 5 000 personer rör sig i lokalerna en vanlig dag. De många möteslokalerna gör att det ena stunden är fullt av människor och sedan nästintill tomt. Samtidigt är det ett hus med stor volym med mycket glas. Och här sätts VVS-konsultens kompetens på prov för att skapa lösningar som balanserar inomhusklimatet. En av utmaningarna i byggandet av forsknings- och utbildningslokaler är den långa planeringshorisonten. Arbetet med den här utbyggnaden inleddes redan 2011.

– Vi skapar ett generellt hus som ska klara framtida förändringar. En sak är säker. Vi vet att huset förr eller senare kommer byggas om, berättar Ola Svensson, delprojektledare och teknikansvarig för Ångström etapp 4 på Akademiska Hus.

Nu har verksamheten valt en cellkontorslösning. Och för att enklare hantera framtida förändringar blir till exempel VVS-lösningarna generella och elektronik i väggarna undviks.

Den nya flygeln
Den nya flygelbyggnaden var starten på den stora satsningen vid Ångströmlaboratoriet. Huset, som till sitt yttre liknar övriga flyglar, kommer innehålla torra undervisningslokaler och kontorsplatser, men även en stor serverhall byggs.

Att det någon gång skulle komma till en ny flygel har funnits med i planeringen vid tidigare byggnationer. Media finns till exempel framdraget för att underlätta pådockningen mot befintligt hus.

– Även om det handlar om ett ganska så traditionellt bygge är det inte fritt från utmaningar. Vi jobbar i en extremt vibrationskänslig omgivning. Befintlig verksamhet är i full drift och när huset väl står klart inleds en gigantisk flyttkarusell, säger Ola Svensson.

2020 står den nya flygeln klar för inflyttning och 2022 får Ångströmlaboratoriet sin nya entré och huvudbyggnad. Värt att vänta på helt enkelt.

Bägge husen konstrueras och byggs av samma team. Det är en grupp som lärt känna varandra, där alla samarbetar och jobbar för projektets bästa.

– Vi startade med bygget av flygelbyggnaden där hela organisationen fick en genomkörare. Samma grupp har sedan fortsatt i arbetet med huvudbyggnaden som därmed fick en flygande start. Man kan väl helt enkelt säga att vi testade projektgruppen i det första huset, berättar Fredrik Kronqvist.

Projektstudio svetsar samman
En viktig framgångsfaktor är det gemensamma arbetet i vad som kallas projektstudion. Varje tisdag samlas stora delar av konsultkår, entreprenörer och beställare för att arbeta sida vid sida.

– Att sitta tillsammans ger oss möjlighet till snabb problemlösning. Även om vi arbetar fullt ut i BIM så kan kollisioner och problem lösas genom enkla diskussioner. Det är också ovärderligt för våra konsulter att kunna diskutera problem direkt med entreprenören, säger Ola Svensson.

Projektstudion genomförs på plats i entreprenörensetablering vid Ångströmlaboratoriet, vilket ger en direktkoppling mellan projektering och produktion. Alla ser huset växa fram, och det skapar känslomässiga band till det som byggs.

– Det är viktigt att känna för bygget. För oss som beställare finns också ett värde i att skapa en relation med konstruktörer och projektörer, och inte bara med uppdragsledarna. Det är en ganska häftig känsla när sorlet och energin känns i rummet, säger Fredrik Kronqvist.