År 2006 upptäckte japanska forskare att man kan ”backa” en cells utveckling. Cellen drivs bakåt i utvecklingen och blir en stamcell, det vill säga en embryonal cell. Därefter kan forskarna omprogrammera den. På Biomedicum görs de om till nervstamceller och slutligen till nervceller, alltså den typ av celler som är grunden i vår mänskliga hjärna.

2018-12-19

Forskning i praktiken

– Resultaten av grundforskning är svåra att mäta i det korta perspektivet. Samtidigt finns mycket att vinna för mänskligheten med till exempel nya typer av vaccin. Och för att komma dit är den typ av forskning vi bedriver helt avgörande, säger Anders Gustafsson, dekanus för forskningen vid Biomedicum.

Hjärnor som skapar hjärnor
Forskningsprojekten på Biomedicum spänner över ett brett fält. Ett exempel är det arbete som Anna Falks forskargrupp arbetar med. Här odlar man fram små hjärnor – som gör det möjlighet att forska på olika neurologiska tillstånd. Alternativet att forska på mänskliga hjärnor är av naturliga skäl utom räckhåll.

Arbetet i Anna Falks forskargrupp går ut på att skapa nervceller från både friska och sjuka personer för att se hur de skiljer sig åt. Då kan man till exempel se vad som har gått fel i den embryonella nervcellsutvecklingen. Det är kunskap som är till stort värde för forskningen kring autism och schizofreni.

Hur går det här till egentligen? År 2006 upptäckte japanska forskare att man kan ”backa” en cells utveckling genom att ta hud- eller blodceller och till dem överföra fyra gener. Cellen drivs då bakåt i utvecklingen och blir en stamcell, det vill säga en embryonal cell. Därefter kan forskarna omprogrammera den så kallade iPS-cellen till vilken typ av celler som helst. Och på Biomedicum görs de om till nervstamceller och slutligen till nervceller, alltså den typ av celler som är grunden i vår mänskliga hjärna.

Snabbare tillväxt av hjärnceller
En annat intressant forskningsområde på Biomedicum är studierna kring tillväxt av nya hjärnceller. Det har visat sig att hjärnan har en förmåga att skapa nya hjärnceller även i vuxen ålder.

– I en forskningsgrupp som leds av Jonas Frisén studeras tillväxten av nya hjärnceller. Ny kunskap inom det här området kan bli betydelsefull för att öka kunskaperna om läkningen efter stroke eller andra hjärnskador, berättar Anders Gustafsson.

Ett tredje exempel som Anders Gustafsson gärna lyfter fram är Biomedicums forskning för att förstå de mekanismer som styr vaccinsvar. Få medicinska uppfinningar har räddat så många liv som just vacciner mot infektionssjukdomar. Dagens utmaningar handlar om att utveckla effektiva vaccin mot några av världens mest allvarliga infektionssjukdomar som HIV-1/AIDS, malaria, tuberkulos och ebola.