Det är nominerat till Årets bygge 2019. 10 000 yrkesarbetare och konsulter har passerat genom det åttaåriga projektet och husets tilluftskanaler är stora nog att rymma en långtradare. Biomedicum – ett av Europas största labb – är nu platsen för världsledande medicinsk experimentell forskning. Projektet har överraskat på många sätt. Det levererades ett halvår före tidplan och till ett pris en bra bit under budget

2018-12-19

ABC i framgångsrikt byggande

Vi befinner oss i gränslandet mellan Stockholm och Solna och i ett bygge som år 2013 startade med sprängning och bortforsling 80 000 m3 berg – omgivet av Karolinska Institutets och Karolinska sjukhusets känsliga instrumentpark. Klarades den här utmaningen så skulle nog resten också gå vägen. Och det gjorde det, men inte utan hård ansträngning, samverkan och ett mål värt att kämpa för.

Biomedicum omfattar 65 000 m² bruttoyta. Fyra huskroppar runt en åtta våningar hög ljusgård. Det är ett stort hus som rymmer mycket funktion på en starkt begränsad tomtyta. Det går att stapla många spännande fakta om huset, men det mest intressanta är nog resultatet av det arbete som Karolinska Institutets 1 600 forskare och medarbetare bedriver. Tommy Stjernfeldt på Akademiska Hus har varit projektledare från idéstadiet till färdigt byggprojekt.

– Det vi gjort här gynnar forskningen. Vi byggde Biomedicum för att våra barn och barnbarn ska få en friskare framtid med nya läkemedel och bättre behandlingar. Det var budskapet i all kommunikation kring projektet och kommunicerades till alla medarbetare – från plattsättaren till husets arkitekt, berättar han.

Forskning för framtiden
På Biomedicum pågår grundforskning för framtidens behandlingar av till exempel demens- och infektionssjukdomar och vaccin för malaria och HIV. Forskarnas genombrott blir en grund för fortsatt klinisk forskning och det tar kanske 15–20 år innan resultat blir till läkemedel eller syns som kliniska resultat. Anders Gustafsson är professor i periodontologi, dekanus för forskningen vid Biomedicum och ytterst ansvarig för forskningen.

– Biomedicum är en kraftfull investering där vi fått en fantastisk infrastruktur utformad för möten och interaktion mellan olika forskargrupper. Vi har bara suttit här ett halvår, med redan nu ser jag att det börjar hända saker. Det är roligt att se vad en sån enkel sak som ett spontant möte vid kaffeautomaten faktiskt kan leda till, berättar han.

Biomedicum blir en del av en framväxande kreativ nod för life science och biomedicinsk forskning i Stockholm. Det blir en tydlig axel med närhet till sjukhus och klinisk forskning – allt sammanbundet med skywalks och kulvertar.

Under budget. Före tidplan.
Biomedicum är ett framgångsrikt projekt som inte bara uppmärksammats genom nomineringen till Årets bygge 2019. Det är också projektet som vänt upp och ned på hur byggprojekt brukar skildras i termer av tid och pengar. Den totala projektkostnaden landade på cirka 2 miljarder kronor, vilket är drygt 500 miljoner kronor under programrevideringsbudgeten. Huset stod dessutom klart för inflyttning ett halvår tidigare än de ursprungliga planerna.

– Besparingen innebär mer pengar till forskningen. Det är ingen vinst som hamnar hos oss eller entreprenören. Vi sänker hyran helt enkelt, säger Tommy Stjernfeldt.

Ett projekt som mår bra
Hur blev projektet så framgångsrikt? Finns det några hemligheter? Var det skicklighet eller bara ren tur?

– Några hemligheter har vi inte. Tvärtom, menar Tommy Stjernfeldt. Vi vill vara öppna och berätta om våra erfarenheter. Tur har vi haft till viss del, med timingen. Skicklighet, javisst. Vi har haft tillgång till de absolut främsta konsulterna och entreprenörerna på marknaden. Men den absolut avgörande komponenten var att alla parter fokuserade på projektets bästa och klev in med rätt inställning och engagemang.

Attityder mot klotter och byggolyckor
Prestation och trivsel går hand i hand, och att det handlar om människor har genomsyrat arbetet. Likväl som förståelsen kring vad ens arbete bidrar till: Här byggs inte ett hus utan förutsättningar för framtidens medicinska forskning. Man har även arbetat mycket med den machoattityd och syn på risker som inte är ovanlig i byggbranschen.

En sådan sak som klotter, som märkligt nog förekommer på många byggarbetsplatser, har varit ”big no-no” under bygget av Biomedicum. I ett skede upptäcktes klotter i en av hissarna. Då stoppades hela bygget och ledningen satte ned foten.

– Från ledningshåll finns ett behov att vara tydlig i både ord och handling. Det behövs en trevlig atmosfär samt ordning och reda, på en och samma gång. Klottret blev en engångsföreteelse. Arbetet med attityder kring arbetsmiljörisker gav resultat och den enda allvarliga olycka som inträffade var en stukning följt av tre veckors sjukskrivning, berättar Tommy Stjernfeldt.

Samma kärntrupp och aktiv beställare
Projektet har hållit på i drygt åtta år med samma kärntrupp.

– Att byta folk gör ont. Som beställare behöver du luta dig fram och ta en aktiv roll. Det gäller inte minst i arbetet med att skapa ett team med rätt kompetens. Vi gjorde bedömningar och vågade byta ut där det inte fungerade. Samtidigt hade vi en ömsesidighet i omdömena. Frågan om vad organisationen tyckte om oss som beställare var lika viktig, säger Tommy Stjernfeldt.

Projektets ABC
Tommy Stjernfeldt konstaterade ju nyss att projektet hade en viss tur med timingen.

– Vi hade en spåkula som visade rätt. Upphandlingarna av stomme, fasad och installatörer kom i precis rätt konjunkturläge. Men resten av framgångarna, skulle jag vilja hävda, var resultatet av hårt arbete, metodik och att vi följde ABC-boken.

Samverkan och tidig granskning
En hörnpelare i projektet var samverkansavtalet mellan Skanska och Akademiska Hus, där också konsulter och Karolinska Institutet involverades. Alla medverkande hade precis det rätta engagemanget, viljan och förståelsen för vad ett samverkansprojekt innebär.

Med kunskapen om att en justering i projekteringsskedet bara kostar en tiondel jämfört med ändringar i byggskedet, lades mycket kraft på granskning av arbetshandlingar i ett tidigt skede.

Varje granskningsperiod omfattade två veckor. Efter feedback fick konsulterna två dagar på sig att ta beslut: GRÖNT = vi fixar, GULT = för diskussion, RÖTT = nej. På så sätt kunde man effektivisera diskussionerna till att enbart omfatta gula och röda frågor.

Framförhållning
I projektet har många arbetsberedningar gjorts. Om ett problem eller fel ändå inträffade var prioriteringen på hur felet skulle lösas, och därefter var det dags att tänka framåt igen. Genvägar har undvikits och kostnadskontrollen varit rigorös.

– Det har varit mycket arbetsberedningar och granskningar, men även här har vi haft en tanke på att det faktiskt sitter en människa bakom. Därför satte vi deadlines till fredagar 23:59. Att sitta på helgen och jobba är oftast ingen bra idé. Det behövs tid för att ta hand om både sig själv och familjen, menar Tommy Stjernfeldt.

Att Biomedicum är ett projekt som mått bra visar resultatet med all önskvärd tydlighet. Utvärderingar visar att medarbetarna i projektet känner både stolthet och glädje över vad man tillsammans lyckats skapa. Grunden till en friskare framtid för kommande generationer är nu klar.